Vilka möjligheter har du tagit vara på sedan du började på Einar Mattsson?
— Jag har jobbat i tre år på Einar Mattsson och mitt spontana svar är att jag försöker ta vara på all kunskap som finns i huset. Alla har något att bidra med och det gäller främst att hitta rätt person att fråga.
Vilka kompetenser och styrkor har du nytta av i din roll?
— Väldigt många och olika. Som projekteringsledare är det väldigt viktigt att hela tiden kunna göra en bedömning om vi går åt rätt håll. Sitter konsulten på rätta svaret eller försöker vi ta genvägar? En annan viktig del är att förstå sig på folk och att alla kommer in i projektet med sina egna incitament. Då gäller det att känna av och motivera alla att dra åt samma håll.
Vad är förbättring för dig?
— Förbättring handlar mycket om att vi gör något effektivare, enklare eller bättre. Det kan vara stort som smått. En del förbättringar handlar om små saker vi gör varenda dag, andra saker är större och mer krävande.
Kan du ge exempel på hur du jobbar med förbättringsarbeten?
— Ett ord jag gärna använder för att beskriva de delar av projekten jag jobbar med är förutsägbarhet, vilket innebär tydlighet kring var mina kollegor kan hitta information och att det är rätt uppgifter som finns där.
Hur kan vi som verksamhet jobba med förbättring?
— Jag upplever att vi är inne i en förbättringsresa där vi fattar rätt beslut i rätt tid. Det är många kugghjul som ska sitta ihop, och i en föränderlig värld är det inte alltid så enkelt som det låter att fatta besluten i rätt ordning.
Kan du nämna olika projekt och vilka lärdomar du har tagit med dig av dessa?
— Jag började med Lokstallarna på Einar Mattsson och det är ett projekt som jag fortfarande håller på med en del. Lärdomen därifrån är först och främst förståelsen och respekten för ett projekt som är speciellt i princip varje avseende, och vad det kräver för arbetsinsats. På ROT-sidan jobbar jag med kv. Gullvivan. Det blir tredje ROT-projektet för min del. Jag har ju främst jobbat med nyproduktion tidigare, så lärdomen att det är en lite annan rytm i ROT-projekten har varit nyttig för mig.
I dina projekt möter du många olika yrkespersoner, vad skulle du säga är nyckeln till att förbättra samarbetena?
— Att förstå motpartens drivkraft och incitament är en viktig nyckel. En annan nyckel är att tydligt kommunicera våra mål, exempelvis har vi kontinuerliga dialoger med våra samarbetspartners på arkitektsidan för att öka den förståelsen och gemensamt ta fram de bästa vägarna till ett gott samarbete.
Vilka aspekter är viktigast att tänka på i början av ett projekt och hur blir man bättre på det?
— I grunden handlar det väldigt mycket om att skaffa sig en ordentlig målbild gällande vad vi ska göra och hur vi når dit. Jag är den första på Einar Mattsson Byggnads AB som kikar på våra förvärvsprojekt från ett produktionsperspektiv. Då handlar det om att väldigt översiktligt bedöma möjligheter såväl som risker, som vi sedan arbetar igenom tillsammans med projektutvecklarna.
Jobbar du mest i team, självständigt eller en mix av båda? Vad föredrar du och vad gillar du bäst?
— Jätteenkel fråga! I team, så klart! Jag är väldigt social av mig och uppskattar att man är flera som drar. Med det sagt vill jag att det ska finnas en tydlig fördelning, det här ansvarar jag för och det här ansvarar du för. Det är viktigt.
Vad har kollegorna betytt för din utveckling inom Einar Mattsson?
— Mer nu det senaste året än då jag började. Man kan väl säga att jag haft två starter på Einar Mattsson eftersom jag började här under pandemin. Jag hämtar mycket kraft av att träffa kollegor, så det passar mig bättre att finnas i landskapet än att sitta hemma.
Vad har chefen betytt för din utveckling inom Einar Mattsson?
— Jag skulle säga att den person som gett störst intryck på mig är Stefan Ränk och hur han driver koncernen. Hans personliga sätt anser jag influerar hela organisationen.
Finns det något du ångrar i din karriär och kan du ge exempel på hur du skulle gjort det annorlunda?
— Jag skulle ha varit mer målinriktad tidigare och bestämt mig för vad jag ville göra. För några år sedan gjorde jag även en omprioritering då jag kände att jag inte mådde bra av min dåvarande tjänst som projektutvecklare, så jag valde att komma tillbaka till projektering.
Vad drömde du om att jobba med när du var barn?
— Faktum är att jag ofta satt och ritade planlösningar och drömde mig bort som barn, så på det sättet kan man väl säga att jag jobbar med det jag drömde om. Samtidigt har jag tidigare en dålig erfarenhet av att jobba med min hobby. Där det roliga i hobbyn försvann och blev ”bara” blev jobb, så man ska vara försiktig med sånt. Det är väldigt viktigt att tycka att jobbet är roligt och ha en annan plats att hämta kraft, vare sig det är en hobby, barnen, en resa att se fram emot, eller vad det nu kan vara.
Vilka mål hade du när du gått ut skolan och skulle ut i arbetslivet?
— När jag gick ut skolan ville jag först ha ett jobb som inte var så krävande. Att bara göra mina timmar och sedan vara fri som en fågel. Sedan började jag fundera, och under min föräldraledighet bestämde jag mig för att skaffa mig en utbildning och valet föll på Nackademin. Jag kände en stark vilja att börja ta ett ansvar som mina barn kunde vara stolta över.