Fyra av tio svenskar upplever mental ohälsa som går ut över jobbet

0
309

Det finns stora skillnader mellan de nordiska länderna i hur mental ohälsa påverkar arbetsprestationen, visar en ny nordisk hälsoundersökning från If. Danmark sticker ut negativt när det gäller hur psykiska problem påverkar arbetsförmågan, men det följer inte trenden i övrigt gällande stress där danskarna visar sig vara mindre stressade än de nordiska grannarna.

Sverige ligger lägre än både Danmark och Norge när det gäller om arbetsförmågan har påverkats av mental ohälsa, men något högre än Finland. (Se diagram) 

I Finland verkar en högre inkomst ha koppling till en lägre nivå av psykisk ohälsa som går ut över arbetet, ett samband som inte syns i övriga länder.

Kvinnor är mer utsatta för stress, inklusive långvarig stress och problem med psykiskt välbefinnande som påverkar arbetsförmåga, särskilt i Sverige.

Nästan hälften av de tillfrågade – 46 procent – säger att en brist på balans mellan fritid och arbetsliv är den främsta triggern för stress. 

En av fyra söker inte hjälp

I Danmark vänder sig 21 procent till sin chef när de upplever mental ohälsa, jämfört med 18 i Sverige, 15 i Norge och bara nio procent i Finland. Det är vanligare att vända sig till familj eller vänner. Trettiosju procent av svenskarna vänder sig till en expert inom hälso- och sjukvårdssystemet, jämfört med 61 procent av finländarna. I Norge och i Danmark är det 46 procent.

En av fyra söker inte hjälp alls. 

– Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar att minimera risken för ohälsa. Genom att som arbetsgivare och på chefsnivå ha rätt rutiner på plats, lämna plats för stöd och samtal går det att förebygga mental ohälsa. Arbetsgivaren behöver jobba systematiskt med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Sedan går det såklart att påverka en del själv, genom att se över sin livssituation både privat och på arbetet, säger Ifs nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson. 

Vanliga tecken på långvarig stress är känslomässiga symptom som oro, ångest, brist på ork och motivation. Man kan också uppleva mer kognitiva symptom som förvirring och hjärndimma eller fysisk smärta eller värk.

– Om man inte mår bra kan det bli svårare att prestera som tidigare på jobbet. Många går för länge med sin ohälsa utan att göra något åt det, och där skulle vi behöva se en förändring. Den här typen av ohälsa i vardagen riskerar att leda till längre sjukskrivningar på sikt, säger Ifs nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson. 

Vilka är det som drabbas av stress och det vi bredare kallar mental ohälsa?  

– Alla kan drabbas, men vi ser att unga människor och kvinnor drabbas oftare än män. Inkomstnivå, utbildningsnivå och var i landet man bor verkar enligt vår nordiska hälsorapport inte ha någon större betydelse bland svenskar. Däremot ser vi bestående effekter i människors mående efter pandemin. Hur landade vi egentligen efteråt? Vår undersökning visar på nivåer av stress som är alarmerande, säger Kristina Ström Olsson. 

Om undersökningen

Hälsorapporten If Nordic Health Report 2023 bygger på en stor nordisk undersökning genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av försäkringsbolaget If.
I undersökningen har 4 032 personer i Norden deltagit, mellan 13 och 24 oktober 2022. Norge (n=1 016), Sverige (n=1 005), Danmark (n=1 005) och Finland (n=1 006).

Läs hela den nordiska hälsorapporten här: https://www.if.se/globalassets/se/dokument/if/if-nordic-health-report-2023.pdf

Source link

Previous articleAcroud AB initierar ett skriftligt förfarande under sitt utestående obligationslån
Next articlePAYDAY™ 2 nu tillgängligt på Epic Games Store

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here