Hamrin & Partners Hamrin & Partners - Dramat inom skolan och Försvaret ? en fråga om kultur

Dramat inom skolan och Försvaret ? en fråga om kultur

Newsdesk 1/1 01:00

Dramat inom skolan och Försvaret ? en fråga om kultur

Låt oss börja med den svenska skolan. Vi är många politiker, föräldrar och ungdomar som blev chockade då den stora PISA rapporten publicerades. Svenska elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap har rasat och ligger nu för första gången under OECD-genomsnittet i alla tre ämnen. I matematik, som var årets huvudämne, har resultatet rasat anmärkningsvärt mycket. Faktum är att inget annat land av de 33 i undersökningen har rasat lika mycket som Sverige.

Professor Professor Ulf P Lundgren, som är en
av grundarna av Pisa-undersökningen, ser två huvudsakliga förklaringar till kunskapsfallet:

1. Lärarnas tid går allt mer åt att administrera kontrollverktyg.

2. Politisk misstro mot lärarna.

?Att det går så långt att politiker går in och diskuterar om man ska ha kateder- eller gruppundervisning. Man skulle aldrig göra något sådant med läkare. Intresset för att bli lärare minskar.? säger Ulf P Lundgren.

Förklaringarna om orsaken till skolans problem är lika många som det finns politiska och fackliga företrädare. Några menar att det beror på resursbrist, andra pekar på kommunaliseringen av skolan som genomfördes 1989 eller på lärarnas utbildning och pedagogiska förmåga. Oavsett förklaring har onekligen mycket gått galet sedan Göran Persson var utbildningsminister i början av 90-talet och som då deklarerade att Sverige ska bli en kunskapsnation. Han ansåg att det bara är genom vår kunskap som vi kan behålla vår konkurrenskraft.

Tänk om vi i vårt trygga Sverige inte längre förmår se saker som de egentligen förhåller sig.
Att vi helt enkelt går fel då vi länge haft lyxen att kunna ägna oss åt navelskåderi och sociala experiment som under 70-, 80-, 90- och 20-talet fört oss allt längre från det som är sunt, sant och framgångsrikt?

Kultur och dåligt ledarskap

Debatten går hög om orsaken till problemen inom skola, vård, omsorg och nu även inom försvarsmakten. I direktsändning från Folk och Försvar i Sälen har den intresserade kunnat ta del av hur politiker, fyra år efter riksdagens beslut om att avskaffa värnplikt och det nationella försvaret, plötsligt svänger i frågan och börjat förorda värnplikt igen. Detta då hotbilden förändrats i en omfattning som uppenbarligen ingen analytiker eller politiker kunnat förutse!

Det förefaller vara så att svenskt ledarskap blir allt mer kortsiktigt, otydligt och populistiskt. Följaktligen har det den senaste tiden kommit rapporter som visar att människor i offentliga och privata verksamheter känner sig omotiverade och att förtroendet för viktigare samhällsfunktioner och nyckelpositioner sjunker.  

En orsak till bristande motivation och förtroende kan också vara en växande byråkrati som exempelvis inom skolan medfört att hälften av alla skattekronor går till administration.  Politiker eftersträvar kostnadseffektivitet, men i ambition att få kontroll över utgifterna byggs administrativa och hierkiska strukturer som blir destruktiva för de flesta människor. I avvaktan på heltäckande förklaringsmodeller från bland annat det kommande skolforskningsinstitutet som ska ledas av Skolverkets förra chef Per Thullberg, måste vi kanske redan nu våga tänka fritt och möjligtvis lite nytt.

Vad tror du är orsaken till problemen de senare åren? Handlar det om resurser, kommunalisering och pedagogik, eller i själva verket om vår egen kultur och nationella särprägel? Mycket talar för det senare!

Orsaken till misslyckandet inom skola, vård, omsorg och som sagt nu också Försvaret kan handla om vår egen kultur och hur vi ser på ansvar, ledarskap och plikt? Här går att hitta orsaker som idag inte får plats i medialandskapet och förklaringsbilder politiker, forskare och andra företrädare ger. För faktum är att i fråga om kultur avviker Sverige signifikant från andra jämförbara länder. Allt enligt Geert Hofstede, nederländsk socialpsykolog och antropolog som forskat om jämförande värderingar mellan olika kulturer. Visst är det tänkvärt att notera att de länder som fått bäst resultat i PISA-rapporten skiljer sig från Sverige inom det Gert Hofsteade kallar ?maskulinitet? vilket innebär att dessa länder bland annat kännetecknas av ett ledarskap som är bestämt, strukturerat och ansvarsutkrävande? 

I Hofstedes studie kan vi se att Sverige har låga värden även på maktdistans och osäkerhetsundvikande, vilket vid höga värden innebär att människor förväntar sig begripliga strukturer och tydlighet. Detta är egenskaper som ofta är viktiga för att kunna bygga en fungerande organisation, oavsett om den är för skolan eller försvaret av Sverige. 

Sverige kännetecknas, på gott och ont, bland annat av otydlighet, omsorg och kortsiktighet enligt Gert Hofstede. De länder som presterar absolut bäst enligt PISA-rapporten kännetecknas däremot av tydlighet, auktoritet, och ansvarsutkrävande.

Vad kan då vår svenska särprägel innebära i en operativ vardag för en svensk lärare eller soldat? Uppenbarligen får de räkna med förändrade riktlinjer och tvetydiga budskap inför varje budgetår och en ?180-gradare? då det är valår. Kan det vara dags för en vaken och nyfiken debatt om vår egen självbild och vad i den som är värt att behålla, utveckla eller förändra?

Intresserad av ett framgångsrikt ledarskap? Här är en början

Att ledarskapet är en nyckelfaktor i alla verksamheter har många orsaker. En av de viktigaste är att ledarskapet är det som har störst påverkan på företags- eller verksamhetskulturen. Det är genom ledarskapet vi visar andra vad som är viktigt och hur saker bör genomföras. Ledarskapet visar hur vi ska behandla andra och vad som egentligen är viktigt, både i arbetet och inom familjen. Det finns därför mycket goda skäl att fundera över din verksamhets ledarskap.

Om du kommer fram till att ditt ledarskap kännetecknas av egenskaperna nedan är du en ?role model? för andra, om inte är du i behov av hjälp av andra för att utveckla ditt ledarskap: 

1. Chefen måste visa respekt för sina medarbetare

2. Chefen måste kunna skapa samverkan inom sin avdelning och kunna hantera konflikter

3. Medarbetarna måste uppleva att de kan påverka sin arbetssituation

4. Alla behöver få erkänsla för gjorda arbetsinsatser

5. Medarbetarna måste uppleva att de får en ?rättvis? belöning

6. Det måste råda en väl fungerande interninformation

7. Att kunna se och förstå helheten och sin del i helheten

8. Att känna till, arbeta efter och följa upp mål

9. Personlig utveckling

10. Lätt att få saker genomförda

Från Lars Hessner ?Ledare eller bara chef?



Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk

Skribent och projektledare med inriktning på pedagogiska hjälpmedel, seminarier och stödjande informationsmaterial. Han har mångårig erfarenhet av produktion av tryck- saker, multimedia och film/TV. E-post: mats.fors@hamrin.se Tel: +46 8 31 76 50 Mobil: +46 73 440 30 88


Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk

Till pressmeddelandet

Teckenstorlek

Tipsa

Blogga

Skriv ut




LÅNEFÖREMEDLARE:



ALLA LÅN:




- låna pengar snabbt?
- lån utan uc?
- lån med betalningsanmärkning?

Beställ årsredovisningar gratis!

Ekonomi Nyheter .se - Innehåll

 

 

 

 

DMCA.com Protection Status