Hur och när hamnade du på Einar Mattsson?
— Jag började min tjänst som projektledare hösten 2024. När jag fick höra talas om tjänsten, stod jag med andra erbjudanden, men Einar Mattsson slog vid tillfället lite högre.
Vilken roll har du, och vad gör du mer konkret?
— Min roll är huvudsakligen projektledning, men den är bredare än vad titeln kanske antyder. Jag utreder behov, tar fram tekniska underlag och beskrivningar, handlar upp och driver projekt tillsammans med entreprenörer. Parallellt ansvarar jag idag även för det övergripande SCADA*-arbetet i gruppen, vilket gör att jag arbetar både med de tekniska detaljerna och med att driva projekten framåt.
*System för att samla in, styra och övervaka data från fastigheter
Hur hänger hållbarhet och digitalisering ihop?
— Digitalisering är ett verktyg för att nå hållbarhetsmålen. Genom att samla in och analysera data från fastigheterna kan vi få bättre förståelse för hur de faktiskt används och var vi har störst potential att minska energi- och resursanvändningen.
Men digitalisering i sig är inte hållbarhet. Det viktiga är att använda tekniken där den skapar verklig nytta – exempelvis genom bättre styrning, energieffektivare drift och att upptäcka fel innan de leder till onödiga kostnader eller resursförbrukning.
— På så sätt hänger de ihop: digitaliseringen ger oss bättre beslutsunderlag och möjlighet att optimera, medan hållbarheten är en viktig del av varför vi gör det.
Du har varit automationsingenjör, IT-systemadministratör och projektledare. Vad är det för kompetenser du har och är expert på?
— Jag har en ganska bred teknisk bakgrund, men med en tydlig röd tråd inom automation, IT och projektledning.
Min erfarenhet inom fastighetsautomation började redan 2006, då jag arbetade med att skapa driftbilder till styrsystem och fick en introduktion till apparatskåpsbyggande. Det utvecklades sedan till att jag ritade apparatskåp i CAD och programmerade DUC:ar (styrenheter) för olika projekt i Stockholmsområdet. På så sätt fick jag med mig en förståelse för automation från grunden – från hårdvara och installation till programmering och det färdiga systemet.
— Senare breddade jag kompetensen mot IT och projektledning. Under ett par år arbetade jag tillsammans med kollegor med att projektleda och driva både IT- och automationsprojekt för den nybyggda hamnen i Norvik, under pandemin. Där fick jag bland annat arbeta med automatiserade flöden för lastbilar och tåg, installation och underhåll av datacenter och, tillsammans med vår grupp, vara delaktig i automationen av de stora kranarna som sedan kunde styras på distans från ett kontrollrum.
— Det jag framför allt skulle säga att jag är bra på är att förstå helheten. Jag kan prata med både programmeraren, elektrikern, IT-teknikern, entreprenören och beställaren och förstå hur deras delar hänger ihop. Min styrka ligger i att kunna kombinera automation, IT och projektledning för att få komplexa tekniska projekt att fungera i praktiken.
Vad är viktigast för att lyckas med ett tids- och kostnadsbegränsat projekt?
— Att ta ansvar tidigt och vara tydlig med både mål, ekonomi och tidplan. Många problem blir betydligt dyrare att lösa ju längre man väntar, så det gäller att våga agera när man ser att något är på väg åt fel håll.
Det innebär också att man måste våga fatta obekväma beslut och driva på både medarbetare och entreprenörer när det behövs. Det handlar inte om att vara hård för sakens skull, utan om att vara tydlig med förväntningarna och se till att alla förstår vad som krävs för att projektet ska lyckas. Ibland tycker jag att man på stan glömmer att en entreprenad är en gemensam process mellan beställare och entreprenören.
— Sedan är en god förståelse för entreprenadprocessen helt avgörande. Man behöver förstå hur tid, ekonomi, ÄTA (åtgärder som justeras kring ett avtal), ansvar och kontraktsfrågor hänger ihop för att kunna fatta rätt beslut i rätt tid.
I slutändan handlar det mycket om att vara proaktiv. Det är betydligt enklare och billigare att hantera ett problem innan det blivit ett problem.
Vad händer med företag som inte optimerar och digitaliserar?
— Företag som inte optimerar och digitaliserar riskerar att skjuta problemen framför sig och samtidigt bygga upp en allt större teknisk skuld. På sikt kan det innebära högre driftkostnader, sämre beslutsunderlag och dyrare investeringar när systemen väl behöver moderniseras.
Samtidigt måste digitalisering alltid vägas mot affärsnyttan. Fastighetsinvesteringar är ofta stora och långsiktiga, och det är inte alltid ekonomiskt försvarbart att välja den tekniskt mest avancerade lösningen. Det viktiga är därför att förstå var digitalisering och optimering faktiskt skapar värde – genom lägre kostnader, effektivare förvaltning, bättre nyttjande av fastigheten eller minskad risk – och prioritera investeringarna utifrån det.
Vilka är ditt teams och hela avdelningens bästa styrkor?
— Jag tycker att vår främsta styrka är att det finns mycket erfarenhet och kompetens inom organisationen. Vi har personer som har varit med länge och har byggt upp en stor förståelse för både fastigheter, teknik och verksamheten.
Samtidigt tycker jag att vi har en stor potential att bli ännu bättre på att använda den kompetensen tillsammans. Vi sitter på mycket kunskap, men den är ibland ganska personberoende. Om vi lyckas få bättre struktur och erfarenhetsåterföring tror jag att vi kan få ut betydligt mer av den styrka vi faktiskt har.
Vad går du mest igång på i jobbet?
— Större och mer avancerade projekt, gärna något som är tidskritiskt eller något som har varit ett problem en längre tid. Det får pulsen att öka något, men även kravställningen på mina medarbetare och entreprenörer som deltar i dessa projekt.
Vad är det bästa med att jobba i den familjeägda Einar Mattsson-koncernen?
— Det jag uppskattar mest är förtroendet man får från organisationen. Att fastighetschef, förvaltare och kollegor litar på att man tar ansvar och driver saker framåt betyder väldigt mycket för mig.
Jag upplever också att det finns en stor frihet i hur man löser sina uppgifter, samtidigt som man vet att det finns stöd när det behövs. Det gäller även förtroendet från Martin Fors som fastighetschef, men kanske framför allt det förtroende man får från alla de människor man arbetar med i vardagen.
För mig är det en stor del av varför jag trivs – att man får möjlighet att ta ansvar och faktiskt göra skillnad, utan att någon behöver detaljstyra hur man gör det.
Hur får ett företag begåvade kollegor att stanna?
— Jag tror att det framför allt handlar om tre saker: utveckling, förtroende och att känna att ens arbete spelar roll. Duktiga människor vill fortsätta lära sig och få möjlighet att ta ansvar. De behöver också känna att deras kompetens uppskattas och att de får förtroende att använda den. Men kanske viktigast är ändå känslan av att man bidrar till något meningsfullt tillsammans med bra kollegor. En marknadsmässig lön hjälper också såklart.
Vilka utmaningar står vi inför på automations-området för fastigheter?
— Den stora utmaningen är egentligen inte tekniken, den utvecklas väldigt snabbt. Utmaningen är att få ihop alla nya möjligheter med befintliga fastigheter, system och arbetssätt.
— Vi har ofta fastigheter med utrustning och styrsystem från många olika generationer. Samtidigt vill vi använda mer data, AI, uppkoppling och smartare styrning för att energieffektivisera och optimera driften. Då blir öppna system, bra datakvalitet och framför allt kompetens väldigt viktigt.
Jag tror också att vi behöver bli bättre på att skilja på vad som faktiskt skapar nytta och vad som bara är ny teknik för teknikens skull. Automation ska inte göra fastigheten mer komplicerad – den ska göra den enklare, effektivare och mer förutsägbar att drifta.
Det forskas för lite om fastighetsutveckling och särskilt i Sverige. Einar Mattsson är därför grundare och en av huvudfinansiärerna för KTH Live-In Lab och KTH Dig-IT Lab, där man forskar om framtidens fastigheter och digitaliseringen av dem. Vad tycker du det borde forskas mer om?
— Jag tycker att det borde forskas betydligt mer på fastighetsautomation i befintliga fastigheter. Mycket av teknikutvecklingen utgår från nyproduktion och vad som är möjligt att bygga in från början, medan den stora utmaningen finns i alla befintliga fastigheter med system som kan vara 10, 20 eller 30 år gamla.
Jag skulle framför allt vilja se mer forskning kring hur vi kan få olika generationer av styrsystem, sensorer och kommunikationsprotokoll att fungera bättre tillsammans, och hur vi kan använda den data vi redan har på ett smartare sätt.
— En annan intressant fråga är hur mycket automation faktiskt ska vi ha. Det är lätt att bygga väldigt avancerade system, men forskningen borde också hjälpa oss att förstå vad som ger bäst effekt i verklig drift – exempelvis på energiförbrukning, underhåll och inneklimat. Jag tror att det finns mycket att vinna på att kombinera teknisk forskning med den praktiska erfarenheten från fastighetsägare och driftorganisationer. Det är först när tekniken fungerar över tid och skapar ekonomisk nytta i den verkliga fastigheten som den blir riktigt intressant.
Vad drömde du som barn om att du skulle jobba med som vuxen?
— Bli astronaut, TV-spelsproffs, professionell skateboarder och en massa annat. Ännu är det väl inte försent antar jag.
Vad har du för intressen?
— Röka kött över öppen eld, fotografering, fiske och trädgårdsarbete är väl ett par av många olika intressen.
Hur ger du dina närmaste kollegor uppskattning och bekräftelse?
— Jag försöker vara tydlig när någon gjort något bra och ge beröm direkt, snarare än att spara det till ett utvecklingssamtal. Sen tror jag också mycket på att visa förtroende – att låta människor ta ansvar och visa att man litar på deras kompetens
Hur varvar du ner?
— Jag varvar helst ner genom att komma utanför tullarna. Helst riktigt långt ut i skärgården med fiskespöet i handen. Att sitta i en båt och fiska några timmar är nog det bästa sättet för mig att få huvudet att sluta tänka på jobb. Annars kan det räcka ganska långt med en bok i trädgården en varm sommardag.
Med två små barn blir det förstås inte riktigt lika ofta som förr. Numera är det betydligt vanligare med en halvtimme i trädgården än en heldag i skärgården. Men jag försöker få till det när möjligheten finns.
Du är småbarnspappa med andra barnet. Hur orkar man vara det samtidigt som man står mitt i yrkeskarriären?
— Haha, det orkar man inte. Man lär sig helt enkelt att prioritera och acceptera att man inte kan göra allt perfekt samtidigt. Småbarnslivet gör också att man blir ganska bra på att använda tiden effektivt – både hemma och på jobbet. Ibland får man vara väldigt fokuserad under den tid man faktiskt har, och sedan acceptera att resten får vänta.
Men framför allt tror jag att det handlar om att ha en bra omgivning, både hemma och på jobbet. Med små barn och en yrkeskarriär är det svårt att få ihop allting själv. Man får hjälpas åt, prioritera och ibland konstatera att “good enough” faktiskt är riktigt bra.
— Och ärligt talat tror jag att barnen också ger lite perspektiv. Ett projekt kan kännas väldigt viktigt klockan 15:00, men hemma klockan 17:30 är det plötsligt någon som tycker att det viktigaste i världen är att man kan knyta knutar på pärlhalsbanden. Det är ganska nyttigt.
Vilket är det bästa knepet för att lyckas söva ett barn snabbt?
— Får ni någonsin ett svar på den frågan så återkom gärna till mig.
Berätta något väldigt få vet om dig.
— Pluggade till lärare på universitetet innan jag gjorde en tvärvändning och hamnade här istället.
