Arezo, i vilket team jobbar du och vad är din roll?
— Jag jobbar i gruppen Fastighetsutveckling på Einar Mattsson Fastighetsförvaltning som projektledare. Vi arbetar med att utveckla och renovera befintliga fastigheter. Just nu är jag på projektet i kv. Draken 17 som är i full produktion. Därutöver håller jag på med projekteringen för projektet Kanan 1 som förväntas starta under nästa år. Samtidigt sköter jag detaljplanearbetet för projektet Harven 3, där vi tillsammans med Stockholms stad utvecklar ett förslag om att bygga på fastigheten med två bostadsvåningar.
Vad av det du gör är roligast och mest utvecklande?
— Det jag uppskattar mest, som jag tycker är väldigt utvecklande, är den stora variationen i arbetsuppgifterna. Arbetet spänner över många olika delar – från inventering av fastigheter, till planering och projektering inför ROT-projekt, och vidare till uppföljning av produktion, tidplaner och ekonomi.
— Det allra roligaste är att följa projekten ute i produktionen. Där ser vi hur planering och projektering faller ut i praktiken, samtidigt som vi samlar erfarenheter som kan tas med in i framtida projekt. Det är verkligen en fin förmån att ha en roll där man får följa ett projekt hela vägen och sedan se resultatet av allt det gemensamma arbete som lagts ner.
Vad ville du bli när du var liten?
— Som barn drogs jag väldigt mycket till fartfyllda yrken. Så jag tänkte länge på att bli polis eller ambulanssjuksköterska. Tyckte även att yrket som utrikeskorrespondent kändes rätt häftigt.
Vad eller vem fick dig att söka dig till fastighetsbranschen?
— Det var faktiskt inte helt självklart att jag skulle jobba med fastigheter på det sättet som jag gör idag. Jag är egentligen utbildad till konstruktör och hade siktet inställt på det efter min examen. En slump avgjorde riktningen. Genom en närstående träffade jag den rekryterande chefen till mitt första jobb. Hon frågade om jag inte ville jobba mer mot produktion och bostäder, med motiveringen att det är roligare.
— Tio år senare är jag fortfarande väldigt tacksam för hennes uppmuntrande ord där och då, för jag trivdes verkligen i rollen som arbetsledare ute i produktion. Det har också gett mig en bra grund att stå på för senare yrkesroller som jag har haft. Hon kunde inte ha haft mer rätt.
Vad är viktigt för dig för att du ska trivas på jobbet?
— För mig är det viktigt att få utvecklas och fortsätta lära mig nya saker. Jag trivs bäst när jag utmanas i min roll och känner att det finns möjligheter att bygga på min kompetens. Minst lika viktigt är människorna omkring mig. En positiv kultur, god stämning och hjälpsamma kollegor gör stor skillnad för mig i vardagen.
Vem gör dig gladast i vardagen just nu?
— Om jag får vara lite blödig så är det nog bebisen i magen just nu. Den har kommit igång med sitt sparkande, vilket gör mig lite extra glad i vardagen att jag känner av det.
Einar Mattsson är familjeägt. Du ansvarar för en renovering av de hus dagens grundare till koncernen byggt upp. Påverkar det dig, att du är en del i att förvalta ett arv?
— Ja, absolut. Einar Mattsson har byggt upp ett starkt anseende genom generationer, inte minst genom kvaliteten på bostäderna och det långsiktiga perspektivet i förvaltningen. Det skapar en stolthet men också ett stort ansvar att vara med och bevara det förtroende vi fått.
Det vi bygger och renoverar idag ska hålla under många år framöver, och därför försöker jag tänka långsiktigt och alltid med omsorg när det gäller både lösningar och materialval. På så sätt hoppas jag kunna bidra till att förvalta och utveckla det arv som företaget och familjen byggt upp.
Hur jobbar du med hållbarhet, som återbruk och avfall i dina projekt?
— I ett tidigt skede av projekten så har vi en hållbarhetsstrategi som vi tar fram med hjälp av förvaltningsbolagets hållbarhetssamordnare Daniel Parianos. Den berör bland annat mål kopplat till minskad vattenförbrukning och lägre primär-energital för byggnaden. De målen jobbar vi aktivt efter under planeringen och projekteringen av våra projekt. Alla produkter som vi planerar att bygga in i huset stäms även av mot byggvarubedömningen, ett program som bedömer produkters kemiska innehåll och livscykel-påverkan. För att kunna säkerställa att vi inte bygger in miljöfarliga ämnen eller produkter i husen.
— Vad gäller återbruk så har vi i de senaste projekten samarbetat med en återbruksfirma som hämtar produkter som annars hade hanterats som avfall. Där rekonditioneras de och säljs vidare till andra. Det känns bra att hitta cirkulära lösningar för produkter som med lite omsorg kan få förlängd livslängd och som kan tillvaratas av andra.
Hur känns det när ett renoveringsprojekt är klart och slut-besiktigat?
— I ärlighetens namn så har jag för egen del lite svårt att stanna upp och njuta av sluttampen och att allt är slutbesiktigat. Det är så många detaljer på slutet som ska falla på plats för att få projektet i mål, och som tar mycket av ens fokus. När det passerat och alla hyresgäster har återflyttat och uttrycker sin glädje över resultatet, då känns det väldigt fint och bra. Då känner jag verkligen att jobbet jag har lagt ner över en längre tid har varit meningsfullt och uppskattats.
Får du feedback från hyresgästerna hur de tycker det är att flytta tillbaka till en lägenhet som fräschats upp på alla sätt?
— Jag får höra en del återkoppling främst genom ROT-koordinatorn och förvaltaren. Det känns alltid fint att höra om hyresgäster som tar sig tiden att höra av sig.
Om jag snabbt vill få en bra inblick vad det pratas om i byggbranschen kring just renovering, vilka är källorna jag behöver ha för att hänga med?
— Branschmedia såsom Byggvärlden, Fastighetsvärlden och Fastighetsnytt. Sen är en stor del av vårt arbete med renovering att hitta åtgärder som får ner byggnadens energianvändning, så jag hade sökt upp nyheter kopplat till energiområdet också.
Finns det några trender inom renovering och utveckling av bostadshus?
— En stabil stående trend är hållbarhetsfrågan (tack och lov) och mycket fokus ligger på energieffektivisering och åtgärder som minskar fastigheternas energianvändning. Samtidigt ser jag en tydlig trend att ta vara på byggnadernas ursprungliga karaktär. Vid renoveringar läggs allt större vikt vid att material- och produktval harmonierar med husets tidsepok och arkitektur, så att dess identitet bevaras.
Vem ser du upp till yrkesmässigt på Einar Mattsson, varför?
— Det finns många personer på Einar Mattsson som gjort imponerande resor och som inspirerar på olika sätt. Den som jag bollar många frågor med och inspireras mycket av är min kollega projektledaren Cecilia Thand. Hon har en imponerande förmåga att tänka kreativt och hitta nya lösningar på komplexa utmaningar. Det är en egenskap jag beundrar och själv vill utveckla.
Vad kan Einar Mattsson göra för att uppmuntra dagens yngre att gilla vår bransch och Einar Mattsson som arbetsgivare?
— Jag tror att bygg- och fastighetsbranschen behöver bli ännu bättre på att se potentialen hos unga människor och våga investera i deras utveckling. Ingen kommer direkt från sin utbildning med den erfarenhet som krävs. Med rätt stöd och möjligheter kan du växa snabbt. Om vi vill locka fler unga till branschen, så behöver vi fortsätta skapa fler vägar in, ge ansvar tidigt och visa att vi tror på deras framtida potential.
Vad har du för intressen?
— Umgås med vänner och familj. Sen gillar jag verkligen att resa till nya länder och platser. I normala fall hade jag även nämnt löpning, men det har blivit lite svårare med flåset de senaste månaderna som gravid. De har ersatts med promenader ute i naturen istället. Sen är jag lite börsintresserad också, så jag försöker följa upp det så gott jag kan och hinner med.
Berätta något vi inte vet om dig.
— Jag har en väldigt påtaglig spindelfobi. I ett försök att hantera den så har jag genom åren läst på en hel del om spindlar, i hopp om att ökad förståelse och kunskap skulle minska rädslan. Så idag kan jag oroväckande mycket om spindlar, men det har absolut inte hjälpt …
