Under det första kvartalet 2026 anmäldes omkring 10 000 stormskador i Sverige, enligt statistik från Svensk Försäkring – en ökning med 300 procent jämfört med samma period året innan. Även andra typer av naturorsakade skador ökade, om än från lägre nivåer.
Undersökningen som Verian genomfört på uppdrag av If visar att endast 13 procent av svenska husägare känner till om kommunen där de bor har en plan för klimatanpassning och hantering av extrema väderhändelser. Kännedomen varierar i olika delar av landet och är som lägst i Småland, Stockholm och Östra Mellansverige.
Samtidigt uppger 34 procent av husägarna att de känner sig ganska eller mycket otrygga med att kommunen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador som översvämningar, jordskred, frysskador och stormar. Siffran är som högst i Stockholmsområdet, där 39 procent känner sig otrygga.
“Behöver bli tydligare mot invånarna”
Philip Thörn, hållbarhetschef på If, menar att resultaten visar att många kommuner behöver bli bättre på att kommunicera sitt klimatanpassningsarbete.
– Flera kommuner arbetar med klimatanpassning och förebyggande åtgärder, men undersökningen visar att invånarna ofta inte känner till vad som faktiskt görs. När så få känner till arbetet som görs riskerar det att skapa osäkerhet, säger Philip Thörn.
Undersökningen visar också att oron för väderrelaterade skador ökar. Nästan fyra av tio husägare uppger att deras oro för väderrelaterade skador har ökat under de senaste fem åren. På landsbygden är siffran ännu högre, 50 procent.
– Många har sett konsekvenserna av väderrelaterade skador på nära håll. Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med sitt arbete, men alltför många kommuner släpar efter. Det krävs krafttag för att säkerställa att vi bygger ett mer robust och motståndskraftigt samhälle, säger Philip Thörn.
Kommunerna har en central roll
Klimatanpassning handlar bland annat om att minska riskerna för översvämningar och andra väderrelaterade skador genom långsiktig samhällsplanering och investeringar i infrastruktur.
Det kan till exempel handla om förbättrad dagvattenhantering, förstärkta skyddsvallar, säkrare avloppssystem och att identifiera områden där bebyggelse riskerar att drabbas av översvämning eller erosion.
– Som husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av de mest avgörande åtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få effekt i större skala. Därför spelar kommunernas klimatanpassningsarbete en avgörande roll, säger Philip Thörn.
För att ta reda på vad den egna kommunen vidtagit för klimatanpassningsåtgärder kan du besöka kommunens officiella webbplats eller att kontakta de avdelningar på kommunen som hanterar miljöfrågor och stadsplanering. Mer information finns även genom IVL Svenska Miljöinstitutets och Svensk Försäkrings kommunrankning, som ger en översikt över hur långt Sveriges kommuner har kommit i sitt arbete med klimatanpassning.
Regionala skillnader – kännedom om kommunens klimatanpassningsplan
|
Region |
Känner till plan |
Känner inte till plan/vet inte |
|
Småland med öarna |
7 % |
93 % |
|
Stockholm |
10 % |
90 % |
|
Östra Mellansverige |
10 % |
90 % |
|
Övre Norrland |
12 % |
88 % |
|
Västsverige |
14 % |
86 % |
|
Norra Mellansverige |
17 % |
83 % |
|
Mellersta Norrland |
17 % |
83 % |
|
Sydsverige |
18 % |
82 % |
Om undersökningen
Undersökningen är genomförd i december 2025 av Verian (tidigare Kantar Public/Sifo) på uppdrag av If i den riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Totalt samlades 1 047 svar in via webbintervjuer. Målgruppen är svenska husägare 18–84 år. Resultatet är vägt på kön, ålder och region.
